Risken för långvarig sjukfrånvaro har minskat samtidigt som arbetsolyckorna blivit fler och den psykiska ohälsan fortfarande är hög. Det visar tre olika rapporter med statistik om skadeärenden, anmälda arbetsskador och sjukfall. Fremia följer utvecklingen påminner om att även små insatser kan ha stor betydelse för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön.
Långtidsfrånvaron har minskat
Afa Försäkring har släppt sin årsrapport med sammanställd statistik från deras skadedatabas. Rapporten visar att den långvariga sjukfrånvaron har minskat något både för privatanställda arbetare och inom kommuner och regioner. Inom privat sektor minskade risken mellan 2021 till 2022 från 17,9 till 17,2 långa sjukfall per 1000 sysselsatta. Den vanligaste diagnosen orsaken till långvarig sjukfrånvaro för privatanställda arbetare var muskuloskeletala och inom kommuner och regioner handlade det om psykiska diagnoser.
Risken för allvarliga arbetsolycksfall har ökat
Samtidigt pekar Afa:s rapport på att risken för allvarliga arbetsolycksfall ökade från 2,6 till 2,7 per 1000 sysselsatta under 2022 jämfört med året innan. Framför allt förklaras det av en avtagande covideffekt, som tidigare bidragit till att färre skadades i arbetet. Den vanligaste orsaken till en anmäld allvarlig arbetsskada var en fallolycka. Den näst vanligaste var en olycka som skett i samband med att man lastar, lossar, bär eller flyttar föremål.
Fler anmäler arbetsrelaterade olyckor
Utöver Afa Försäkrings årsrapport visar Arbetsmiljöverkets rapport över arbetsskador 2023 att antalet arbetsolyckor ökat ytterligare under 2023. Jämfört med året innan steg de med 11 procent. I olyckor med dödlig utgång drabbades oftast män. Det var också fler män som anmälde arbetsolyckor med sjukfrånvaro än kvinnor, som i sin tur drabbades av fler arbetssjukdomar och arbetsolyckor utan att anmäla sjukfrånvaro.
Det är fortfarande nästan dubbelt så vanligt att kvinnor drabbas av arbetsrelaterade sjukdomar än vad män gör. De högsta sjuktalen, som främst orsakas av organisatoriska och sociala faktorer, återfinns i kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg och utbildning.
Psykisk ohälsa ökar
Försäkringskassan lägesrapport Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv lyfter att psykisk ohälsa, främst stressrelaterad, idag står för närmare hälften av alla pågående sjukfall. Det kan jämföras med att de längre sjukskrivningarna dominerades av rörelseorganens sjukdomar fram till millennieskiftet. Förändringen har skett i takt med att arbetslivet har växlat från industriproduktion till tjänsteproducerande ekonomi med en brytpunkt runt år 2010.
Idag står utmattningssyndrom som innebär halvårslånga sjukskrivningar för en stor och ökande del av den stressrelaterade psykiska ohälsan. Sjukdomarna orsakar stort lidande för individen men innebär också stora kostnader för samhället genom försämrade arbetsinsatser och minskad produktivitet.
Fler och längre sjukskrivningar
Statens kostnader för socialförsäkringen omfattar årligen runt 20 procent av statens utgifter och summan i krontal ökar stadigt. Men sett som andel av BNP är utvecklingen den omvända och utgifterna var under 2023 de lägsta på 25 år. En förklaring är kontinuerligt minskade utgifter för sjukförsäkringen, vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar, samt demografiska förändringar.
Men minskningen gäller inte alla delar av försäkringen.
– Trots att kostnaden för socialförsäkringen minskat totalt sett så har utgifterna för sjukpenning ökat under 2022 och 2023 till följd av fler och längre sjukfall. Och vi behöver vara särskilt vaksamma på ökningen av stressrelaterad psykisk ohälsa, säger Kerstin Wrisemo, expert i Socialförsäkringsfrågor och arbetsmiljö hos Fremia.
Försäkringskassans rapport visar att antalet personer som var sjukfrånvarande med stressrelaterad diagnos ökade med 29 procent mellan juni 2019 och juni 2023.
Som arbetsgivare har du stora möjligheter att göra skillnad.
– Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har stor betydelse för sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Genom att bevaka och göra förbättringar i den har du som arbetsgivare möjlighet att förebygga sjukfrånvaro. Här kan du göra verklig skillnad, säger Kerstin Wrisemo.
Hon påminner om att arbetet med frågor om arbetsbelastning, arbetstider, arbetets organisering, fördelning av arbetsuppgifter och återhämtning är viktiga ingredienser i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
– Att genomföra anpassningar på arbetsplatsen och åtgärder för att undvika sjukfrånvaro är något som behöver pågå ständigt. Även om arbetsplatsen inte är den enda arenan i människors liv kan vi alla på olika sätt vara delaktiga, såväl arbetsgivare som arbetstagare, i att skapa en tillfredställande arbetsmiljö, säger Kerstin Wrisemo.
Börja med de små stegen
Kerstin Wrisemo vet att det finns utmaningar i arbetet och alla verksamheter har varierande förutsättningar för att klara av sitt arbetsmiljöarbete. Därför är rådet till den som inte riktigt har fått snurr på det löpande arbetsmiljöarbetet att börja med sådant som känns hanterbart.
– Alla kan göra något och det bästa arbetsmiljöarbetet är det som blir av. Fundera över vilken ambitionsnivå din verksamhet kan hålla och vad som behövs för att komma dit. Och ta hjälp när du behöver: Fremia har i många år medvetet arbetat för att stötta medlemmar med sitt arbetsmiljöarbete. Vår utbildningskatalog utvecklas ständigt och inom arbetsmiljöområdet erbjuds fördjupningsutbildningar i olika arbetsmiljöfrågor, till exempel organisatorisk och social arbetsmiljö (även kallad OSA). På fremia.se finns också annat stöd för arbetsgivares arbetsmiljöarbete i form av guider, blanketter och checklistor.